Identitet & nomenklatur
Svenska: lakritsrot. Tyska: Süßholz. Engelska: liquorice/licorice. Drogen i Ph. Eur. är Liquiritiae radix – den torkade roten och utlöparna. Namnet Glycyrrhiza betyder ”söt rot” på grekiska; sötman kommer av glycyrrhizin, ~50 ggr sötare än socker.
Vad används den till
Traditionell användningssfär
Invärtes dekokt, sirap eller pastiller vid hosta, heshet och segt slem, och som lenande vid magkatarr och halsbränna; roten tuggades som naturligt godis. Lakritsrot är en klassisk ingrediens i bröstteer (t.ex. tysk ”Brust-Tee”).
Vad den moderna forskningen säger
| Indikation | Evidensnivå | Kommentar |
|---|---|---|
| Hosta / luftvägskatarr | Traditionell/HMPC | HMPC; slemlösande, lenande |
| Magkatarr / halsbränna | Klinisk/traditionell | Slemhinneskyddande; DGL-beredning |
| Blodtryckseffekt (bieffekt) | Klinisk | Glycyrrhizin → pseudoaldosteronism |
Glycyrrhizin ger både den slemhinneskyddande, antiinflammatoriska verkan och biverkningen: den hämmar ett enzym så att kroppens kortisol får en aldosteron-liknande effekt (natrium/vätska upp, kalium ner, blodtryck upp). ”Avglycyrrhiziniserad” lakrits (DGL) saknar denna effekt.
Folklore & historia
Lakritsrot fanns i Tutankhamuns grav och användes av assyrier, greker och romare mot hosta och törst; karavaner tuggade roten på långa marscher. I Norden är den mest känd som godis (lakrits, saltlakrits) – men grunden är en gammal läkerot.
Botanik & identifiering
Flerårig, buskig baljväxt, 1–2 m, med parbladiga blad och ljust blå-violetta ärtblommor; den söta, gulaktiga roten och de långa utlöparna är drogen. Odlas i varmt klimat (Medelhavet, Mellanöstern); trivs inte på friland i Norden.
Odling i Norden
Kräver varmt, soligt läge och djup, lucker jord för att bilda söt rot; svårodlad i Norden utom i kruka/växthus. Skörd: köps oftast som torkad rot eller extrakt. Roten grävs efter 3–4 år i varmare klimat.
Aktiva substanser
Roten innehåller glycyrrhizin (en söt saponin; slemhinneskyddande men blodtryckshöjande), flavonoider (liquiritigenin, isoliquiritigenin – kramplösande, antiinflammatoriska) och slemämnen. Glycyrrhizin är både verkan och risk.
Beredningar & recept
Dekokt av roten är grundberedningen mot hosta; lakritsrot ingår ofta i bröstteblandningar. För längre magbruk används avglycyrrhiziniserad lakrits (DGL) för att undvika blodtryckseffekten. Håll dig inom dos- och tidsgränsen.
Säkerhet & interaktioner
Skarp dos- och tidsgräns. Glycyrrhizin höjer blodtrycket, sänker kaliumnivån och kan ge vätskeretention. Undvik vid högt blodtryck, njursjukdom, hypokalemi, graviditet och tillsammans med hjärtglykosider/diuretika/kortison. Begränsa till högst ~3 g rot/dag och 4–6 veckor. Överdriven saltlakrits kan i sig ge samma effekter.
Vad vet vi?
Trodde: en söt törst- och hostrot sedan faraonernas tid. Vet: traditionell användning (HMPC) vid hosta, och slemhinneskyddande verkan vid magkatarr; samtidigt väldokumenterad blodtryckseffekt av glycyrrhizin. Lovande: flavonoidernas antivirala/antiinflammatoriska effekter studeras.
Källor i urval: EMA/HMPC-monografi Liquiritiae radix; ESCOP; Kommission E; litteratur om glycyrrhizin och pseudoaldosteronism. Sammanställt ur den nordiska herbalkodexen. Utbildande material, inte medicinsk rådgivning.